Ska väl själv försöka ge svar på detta då till en början.
Jag började lira wow första gången för ca 3 år sedan. Det var min dåvarande kille o jag som fick ideén o börja när vi hört om spelet från hans släkting. så vi körde på samma acc. JJag jobba som personlig assistent med cp tider på jobbet o kunde spela rätt mycket. Hade även då en hunter som jag fick upp till lvl 52 ungefär innan jag slutade. Kommer inte ihåg vilken server jag höll till på men det var inte den jag är på idag. tror den hette typ QuelThalas (stavning???)
Iaf så blev det ett abrupt slut i mitt splande i samam veva som det förhållandet tog slut vilket berodde på just wow. Sen hade jag en Anti wow period i två år innan Sam (Mao) lyckades övertala (tjata jävlar) på mig att börja igen. En liten kul anekdot här är att jag tjatade jävlar på Sam att han skulel börja lira o samma vecka som jag slutade fick jag typ honom o börja. Lol...
O nu har jag alltså ett nytt acc (mitt eget den hrä gången) o min nya lilla hunter. Jag gillar dem, lätt spelade när man inte är så inne på grejerna i början. Men får väl börja lvl min rouge men vet inte om jag är så sugen på det nu när "ALLA" i guilden har en rouge.
När det gäller omgivningens syn på saken så får jag typ övertala min sambo om o få sitta här o ibland blir det lite gnäll över att det blir så mycket spelande. Men än så länge funkar det o jag får kompromissa lite.
. Tänkte bäreta det som en litte RPG story. 
Minns att jag gjorde en warlock som första character som hette Halfleif men fick höra av Dvir att jag skulle va präst istället och då skapades den ökände Maofaka, troligen den mest gankade humanpriesten nånsin iom att jag alltid retat upp hordes av nån anledning 
